(null)

2018 når sitt slut! Året jag födde vårt första barn! Vår dotters första år! Året vi planerat och firat vårt bröllop! 

Förra året, 2017, var verkligen det lyckligaste året i mitt liv, P friade, vi blev gravida och även om min graviditet inte var helt smärtfri så har jag aldrig mått så bra, varit så närvarande i nuet eller varit så genuint lycklig som jag var när jag var gravid. Det här året har också varit det lyckligaste i mitt liv, såklart, vårt första barn! men det har också varit ett av de tuffaste, vilket gör det så intensivt! Trött har fått en helt ny innebörd! 2018 har verkligen tagit oss med storm, inte helt varit som jag hade föreställt mig....

Hela året har såklart handlat om det här nya lilla livet vi satt till världen (det var självklart att det skulle bli, det var förväntat). Och jag är så jäkla stolt över den här fantastiska lilla människan! Alla speciella händelser, alla minnesvärda ögonblick det här året, har inte varit som andra år - en semester, en present eller sånt. Allt har handlat om Alva och hennes utveckling. Hur galet fantastiskt det är att följa! Hur stolt och lycklig man blir för varje litet steg! Första gången hon lyfte nacken, första gången hon satte sig upp själv, kröp första gången, hennes allra första steg, hennes mat-debut, hennes FÖRSTA SKRATT! etc etc.... Men jag hade inte föreställt mig hur jobbigt första året med barn faktiskt skulle vara. Vissa månader är bara dimma, det känns som att vi bara försökt att överleva och ta oss igen det. Alla tröstlösa dagar och nätter med detta eviga skrikande, alla timmar med att få henne att sova, allt kämpande med amning och mat.... all oro... Vi har verkligen blivit testade som föräldrar till det yttersta. Men vi har tagit oss igenom det och vi har klarat det tillsammans.  Och nu står vi här vid årets slut, och vår lilla tjej fyller snart 1 år och springer för fullt! Så galet!

Men året har också präglats av bröllop! Och så mycket pirr, glädje och kärlek! Det har verkligen varit så spännande och roligt med all bröllopsplanering! Vi gifte oss visserligen i dec 2017 men vi hade själva bröllopet i somras! (Kanske inte smartaste draget att planera ett bröllop första året med en bebis, ha ha, hur tänkte vi där!? Men även det slutade ju bra tillslut) Allt från att prova ut meny, dryck och tårtan, letandet efter "the one and only - THE dress" och allt provande av brudklänningar (sååå kul!!) Planera med fotografering, gäster, boende, detaljer och bordsplacering. Allt har bara varit såå roligt och jag älskar hur det varit en mötespunkt för oss och våra vänner att få till umgänge och träffas över våra "bröllopsmöten". 

Min möhippa! Omg! Sommaren 2018 rövade mina girls bort mig på möhippa! (el ja fru-hippa, hi hi) Hade verkligen "no clue!" Blev helt överrumplad! Sen hade jag en av de roligaste och finaste dygnet i mitt liv. Helt  perfekt!

Sommaren 2018 lär man sent glömma av andra orsaker också, värmebölja! Kanske har varit superhärligt för dom som älskar sol och värme men det har inte varit tacksamt för oss smårbarns föräldrar som försökt undvika sol och värme kan jag säga! Under sommarmånaderna var dessutom Alva inne i en period där hon vägrade sitta el ligga i vagnen, hon hatade att åka bil och var ganska allmänt kinkig. Så frågan var, VAD hittar man på som semester med en aktiv och nyfiken 6 månaders som inte vill sitta i vagn, inte åka bil, inte vill vara still en sommar som denna? Fjällvandring! Alltså absolut bästa semestern vi kunde ha hittat på för oss! Svalt och skönt, vi bytte 30 grader tryckande värme på stranden mot 23-25 graders frisk fjäll-luft. Underbart för oss småbarnsfamiljen! Alva fick en ordentlig upplevelse med samma ’stimuly’ (hon som älskar att se och upptäcka saker) och vi fick både en fantastisk härlig semester upplevelse med en nöjd bebis OCH återhämtning, riktig återhämtning! Natur, frisk luft och motion. Så toppen! Kan verkligen rekommendera! (Med bra planering är det inte ett dugg svårt att fjällvandra med småbarn!)

Sen var det dags för bröllopet. Asså bara ååhh! Vilken kväll <3 

Det här året har som sagt först och främst handlat om Alva och jag känner nu att jag har helt satt mig själv år sidan, liksom tappat bort mig själv lite. Jag sätter inte nyårslöften längre jag sätter istället nyårsmål, för det är mycket mer motiverande att jobba mot ett mål än att lova massa saker som man känner man inte orkar hålla. När du jobbar mot ett mål får man misslyckas på vägen, och det är bra! Vi växer och lär oss av misstag utan att behöva sluta arbeta mot målet. Tillskillnad mot ett brutet löfte som alltid är ett brutet löfte. Mitt nyårsmål är att prioritera mig själv igen. Jag behöver hitta tillbaka till mitt pigga och starka jag igen, hitta tillbaka till bra regelbundna matvanor och framförallt komma igång med träningen så min kropp kan få förutsättningar att läka ordentligt och återgå till före graviditeten. ’A better version of me’ är alltid ett bra nyårslöfte! (mål!) Men jag har ett nyårsmål till! Eller ja det är faktiskt mitt och P’s gemensamma familjen mål kan man säga, att verkligen ’step it up’ vad gäller miljö och hållbarthet! Det finns inga genvägar! Det är NU vi räddar planeten eller inte! Folk frågar hur man ska motivera folk att börja bry sig, vi är den första generationen i mänsklighetens historia som tänker mer på oss själva än på våra barn! JO! Det ÄR så! Vi skiter i den värld våra barn och barnbarn ska leva i, om dom ska ha en värld överhuvudtaget. Vill vi på riktigt att våra egna barn ska leva i värld med bara krig, katastrofer, svält och elände? Med begränsad konsumtion av vatten? HALLÅ, jag säger bara SKÄRP OSS! Vi skulle dö för våra barn, är det inte så vi säger? Men inte på bekostnad av våra lyxiga liv??

Jag hoppas ni kan blicka tillbaka på dom fina stunder ni haft under året, att ni kan ta lärdom och växa av dom dåliga. Jag hoppas vi alla försöker göra ännu lite bättre nästa år och framförallt hoppas jag att 2019 får bli ett år som handlar om att ta ansvar.

Gott Nytt 2019 önskar jag er

ÅRSRESUMÉ OCH MINA NYÅRSLÖFTEN

Allmänt Kommentera
(null)

2018 når sitt slut! Året jag födde vårt första barn! Vår dotters första år! Året vi planerat och firat vårt bröllop! 

Förra året, 2017, var verkligen det lyckligaste året i mitt liv, P friade, vi blev gravida och även om min graviditet inte var helt smärtfri så har jag aldrig mått så bra, varit så närvarande i nuet eller varit så genuint lycklig som jag var när jag var gravid. Det här året har också varit det lyckligaste i mitt liv, såklart, vårt första barn! men det har också varit ett av de tuffaste, vilket gör det så intensivt! Trött har fått en helt ny innebörd! 2018 har verkligen tagit oss med storm, inte helt varit som jag hade föreställt mig....

Hela året har såklart handlat om det här nya lilla livet vi satt till världen (det var självklart att det skulle bli, det var förväntat). Och jag är så jäkla stolt över den här fantastiska lilla människan! Alla speciella händelser, alla minnesvärda ögonblick det här året, har inte varit som andra år - en semester, en present eller sånt. Allt har handlat om Alva och hennes utveckling. Hur galet fantastiskt det är att följa! Hur stolt och lycklig man blir för varje litet steg! Första gången hon lyfte nacken, första gången hon satte sig upp själv, kröp första gången, hennes allra första steg, hennes mat-debut, hennes FÖRSTA SKRATT! etc etc.... Men jag hade inte föreställt mig hur jobbigt första året med barn faktiskt skulle vara. Vissa månader är bara dimma, det känns som att vi bara försökt att överleva och ta oss igen det. Alla tröstlösa dagar och nätter med detta eviga skrikande, alla timmar med att få henne att sova, allt kämpande med amning och mat.... all oro... Vi har verkligen blivit testade som föräldrar till det yttersta. Men vi har tagit oss igenom det och vi har klarat det tillsammans.  Och nu står vi här vid årets slut, och vår lilla tjej fyller snart 1 år och springer för fullt! Så galet!

Men året har också präglats av bröllop! Och så mycket pirr, glädje och kärlek! Det har verkligen varit så spännande och roligt med all bröllopsplanering! Vi gifte oss visserligen i dec 2017 men vi hade själva bröllopet i somras! (Kanske inte smartaste draget att planera ett bröllop första året med en bebis, ha ha, hur tänkte vi där!? Men även det slutade ju bra tillslut) Allt från att prova ut meny, dryck och tårtan, letandet efter "the one and only - THE dress" och allt provande av brudklänningar (sååå kul!!) Planera med fotografering, gäster, boende, detaljer och bordsplacering. Allt har bara varit såå roligt och jag älskar hur det varit en mötespunkt för oss och våra vänner att få till umgänge och träffas över våra "bröllopsmöten". 

Min möhippa! Omg! Sommaren 2018 rövade mina girls bort mig på möhippa! (el ja fru-hippa, hi hi) Hade verkligen "no clue!" Blev helt överrumplad! Sen hade jag en av de roligaste och finaste dygnet i mitt liv. Helt  perfekt!

Sommaren 2018 lär man sent glömma av andra orsaker också, värmebölja! Kanske har varit superhärligt för dom som älskar sol och värme men det har inte varit tacksamt för oss smårbarns föräldrar som försökt undvika sol och värme kan jag säga! Under sommarmånaderna var dessutom Alva inne i en period där hon vägrade sitta el ligga i vagnen, hon hatade att åka bil och var ganska allmänt kinkig. Så frågan var, VAD hittar man på som semester med en aktiv och nyfiken 6 månaders som inte vill sitta i vagn, inte åka bil, inte vill vara still en sommar som denna? Fjällvandring! Alltså absolut bästa semestern vi kunde ha hittat på för oss! Svalt och skönt, vi bytte 30 grader tryckande värme på stranden mot 23-25 graders frisk fjäll-luft. Underbart för oss småbarnsfamiljen! Alva fick en ordentlig upplevelse med samma ’stimuly’ (hon som älskar att se och upptäcka saker) och vi fick både en fantastisk härlig semester upplevelse med en nöjd bebis OCH återhämtning, riktig återhämtning! Natur, frisk luft och motion. Så toppen! Kan verkligen rekommendera! (Med bra planering är det inte ett dugg svårt att fjällvandra med småbarn!)

Sen var det dags för bröllopet. Asså bara ååhh! Vilken kväll <3 

Det här året har som sagt först och främst handlat om Alva och jag känner nu att jag har helt satt mig själv år sidan, liksom tappat bort mig själv lite. Jag sätter inte nyårslöften längre jag sätter istället nyårsmål, för det är mycket mer motiverande att jobba mot ett mål än att lova massa saker som man känner man inte orkar hålla. När du jobbar mot ett mål får man misslyckas på vägen, och det är bra! Vi växer och lär oss av misstag utan att behöva sluta arbeta mot målet. Tillskillnad mot ett brutet löfte som alltid är ett brutet löfte. Mitt nyårsmål är att prioritera mig själv igen. Jag behöver hitta tillbaka till mitt pigga och starka jag igen, hitta tillbaka till bra regelbundna matvanor och framförallt komma igång med träningen så min kropp kan få förutsättningar att läka ordentligt och återgå till före graviditeten. ’A better version of me’ är alltid ett bra nyårslöfte! (mål!) Men jag har ett nyårsmål till! Eller ja det är faktiskt mitt och P’s gemensamma familjen mål kan man säga, att verkligen ’step it up’ vad gäller miljö och hållbarthet! Det finns inga genvägar! Det är NU vi räddar planeten eller inte! Folk frågar hur man ska motivera folk att börja bry sig, vi är den första generationen i mänsklighetens historia som tänker mer på oss själva än på våra barn! JO! Det ÄR så! Vi skiter i den värld våra barn och barnbarn ska leva i, om dom ska ha en värld överhuvudtaget. Vill vi på riktigt att våra egna barn ska leva i värld med bara krig, katastrofer, svält och elände? Med begränsad konsumtion av vatten? HALLÅ, jag säger bara SKÄRP OSS! Vi skulle dö för våra barn, är det inte så vi säger? Men inte på bekostnad av våra lyxiga liv??

Jag hoppas ni kan blicka tillbaka på dom fina stunder ni haft under året, att ni kan ta lärdom och växa av dom dåliga. Jag hoppas vi alla försöker göra ännu lite bättre nästa år och framförallt hoppas jag att 2019 får bli ett år som handlar om att ta ansvar.

Gott Nytt 2019 önskar jag er