SJUKHUSBESÖKET + JULGRANEN OCH DET VÄRSTA MED ATT VARA MAMMA

Kommentera
(null)
Så jobbigt sjukhusbesök igår.....

I måndags klädde vi granen tillsammans och hade julmys här hemma. Brukar aldrig ta in granen såhär tidigt, brukar göra det tidigast 3e advent som typ sista countdown. Verkligen maxa julstämningen sista dagarna! Men i år kände vi annorlunda. Det kändes som en bra och mysig kvälls aktivitet och även mysigt eftersom det är Alvas första julgran <3 Vi försökte få oss att tänka på annat, det har varit mycket oro senaste dagarna. Både jag och P har varit lite disträ och gråtmilda. Dagen efter, tisdag, visste vi nämligen skulle bli en jobbig dag, då vi hade tid på lasarettet med Alva. 

(null)

Det är inte alls roligt just nu. Alva har börjat få ryckningar i huvudet och armarna, vi visade en film för Alvas barnläkare i måndags som inte tyckte att det såg "bra" ut, inte helt utan oro så att säga. Det behöver utredas så att det inte är början på nån typ av krampanfalls-sjukdom eller nått annat. Så redan dagen efter ,alltså igår tisdag, fick vi komma in till fysiologikliniken för att undersöka Alvas hjärnaktivitet. Därefter direkt ner till barnakuten för fortsatt undersökning. Det blev en lång dag och Alva var efter omständigheterna såå duktig. Vilken tapper liten tjej. Mamman är tuff och lugn utåt under sånna här situationer men inombords går mitt hjärta sönder!! Usch, det är så jobbigt och påfrestande att behöva se sitt barn såhär:( 

(null)

Fysiologi-undersökningen ser otäck ut men den gick i själva verket bra och var faktisk mindre jobbig än resten av dagen. 

Det är som ett EKG fast på huvudet. Dom fäster ca 10-15 sladdar på huvudet med mjukt "klister". Hättan över är för att hålla de på plats om bebisen rör sig. Sedan ska dom sitta i 40 min och registrera hjärnaktiviteten (dom elektriska impulserna från hjärnan) Vi lyckades få Alva att sova efter ungefär halva tiden iaf, så det var skönt. 

Värst var nog blodproverna sen nere på akuten, fy:( Alva var så svårstucken, tog 5 stick innan de lyckades hitta rätt på en duglig ven. Så hemskt att behöva hålla fast henne och se henne så himla ledsen. Men jag höll ihop, inga tårar, och både jag och P var med Alva hela tiden under hela dagen. Stötta, trösta, assistera personalen och försökta få Alva att tänka och fokusera på annat. Kändes ändå skönt för oss att kunna känna lite "stolthet" efteråt,  att vi gjort bra ifrån oss som föräldrar. (Det där lät jätte knasigt eller självklart men ni som själva har barn och behövt vara med barnet i en jobbig situation förstår nog hur jag menar, det är verkligen jätteviktigt att kunna känna så som förälder) 

Alvas BVC barnläkare arbetar även på barnakuten så vi hade henne som kontakt under hela dagen och det kändes skönt. Vi fick vänta kvar nån timme tills (nästan) alla provsvar var klara (dom sista ska skickas iväg för analys och tar minst en vecka). Inga prover el tester visade nå avvikelser så "so far" ser allt bra ut! Vi ska ändå få testa en medicin en månad för att se om det blir nån skillnad. Och efter nyår vill dom låta neurologen kika på Alva, för säkerhets skull så att dom inte skulle ha missat nånting. 

Vi försöker att inte oroa oss men det ligger liksom konstant och gnager i hjärtat ändå. Man är så sjukt orolig att det ska va något. Det känns superbra att vården är så noga och tar det på största allvar. Men samtidigt är det delvis det som gör det så läskigt....

Känns som att alla skriver och pratar om vad "Det bästa med att vara mamma" är, men jag känner att det är så självklart, tror nog alla redan vet eller fattar vad det bästa med att vara mamma är. Det värsta med att vara mamma, det är all jäkla oro. Oro för allt! För att dom ska sluta andas i sömnen, att dom ska ha ont nånstans, att dom ska ramla och slå sig, sätta i halsen, bli sjuka.... Man är tamedtusan orolig för allt. Och det är väl det som på ett sätt definierar oss som föräldrar. Det är på ett sätt väldigt sunt.

Nu kommer P snart hem från jobb och med matkassar. Vi beställer matkassar 1 ggr/v och är supernöjda med det! Så smidigt när man har småbarn. Kör ni med matkassar? Snart blir det alltså matlagning och familjemys för vår del! Pussar alltid min lilla skrutt extra, men ikväll ska jag pussa henne extra extra extra! Det största i mitt liv <3 Ha en fin kväll kära ni.