Att föda barn

Kommentera

 

 

Snart kommer min förlossningsberättelse upp på bloggen!
 
Jag vill dela med mig av min förlossning för att jag själv tycker det är jätte roligt att läsa om andras! Dessutom tycker jag att det är ett jätte bra sätt att peppa och förbereda sig mentalt för att föda barn. Speciellt som förstagångsföderska. Jag läste massor av förlossningsberättelser inför min förlossning och tyckte det hjälpte mig väldigt mycket. Jag var inte ett dugg rädd eller orolig, jag längtade efter den med pirr och spänning! Hur skulle just vår förlossning bli!? Hur skulle det börja, skulle vattnet gå eller skulle det börja med värkar!? 
 
Om du ska läsa andras förlossningsberättelser tycker jag det är viktigt att komma ihåg att allas förlossningar är så otroligt olika, och hur vi upplever saker är olika, så skapa inte allt för mycket förväntningar, det viktigaste är hur du känner och förhåller dig till din egen förlossning och framför allt att mamma och bebis tar sig igenom det och mår bra i slutändan. 
 
Många får dom där ”perfekta” förlossningarna men inte alla. Jag tycker inte det ska avskräcka en varken från att drömma om dröm-förlossningen eller föreställa sig skräckscenariot, jag tror det är bra att ha funderat på båda inför en förlossning. Att föda barn är ingen liten sak! Det ska vara en upplevelse att minnas oavsett vad som händer, och tro mig, det mesta bestämmer du tyvärr inte själv över, kroppen gör som den gör och du får snarare bara hänga med i flowet helt enkelt (ha ha).
 
Jag försökte inte ha för stora önskemål eller förväntningar just för att inte bli rädd eller besviken om det inte skulle bli som jag tänkt mig sen. Men jag hade ändå två saker som var väldigt viktigt för mig, jag ville föda vaginalt och jag ville ha”kontroll” och känna att jag var ”ett” med min kropp under förloppet. Jag fick inte uppleva nått av de! Föda vaginalt kändes viktigt för att det är naturligt och för att jag fascineras över vad kvinnokroppen klarar av, jag vill veta att jag klarar av det och veta hur det känns helt enkelt, måste vara så galet häftigt tänker jag! Att ha kontroll är också viktigt för mig, dels därför att det ligger i mig som person, det är ett personlighetsdrag, men också (av samma anledning som jag vill föda vaginalt) att jag vill kunna känna förloppet, jag vill känna närvaron med min kropp.
 
Jag kunde inte riktigt känna förloppet pga av min EDA, och eftersom jag hade en process som inte gick framåt så vart det tillslut ett kejsarsnitt. Inte alls vad jag hade tänkt mig men jag är så glad över min förlossning ändå! För att det är så just vår lilla bebis kom till världen! <3 <3 <3 
 
Så, förlossningsberättelse med logg, tankar och alla detaljer coming up soon!